J.C. Schütz & Johan Pettersson's Tivolisaga - En musikal inspirerad av Romeo och Julia

BAKGRUND

Med teman som fördomar, klasskillnader och bemötandet av romer ('zigenare') är Tivolisaga en tidlös och oväntat komisk version av Shakespeares Romeo och Julia.

I en avlägsen tid anländer ett resande tivoli från utlandet till en liten svensk stad. Den talangfulle gycklaren Punch förälskar sig i borgmästarens dotter Judy, båda ovetande om att hon ska giftas bort med en rik gentleman från Verona.

Tivolisaga hade premiär på Arbisteatern i Norrköping den 24 augusti 2013, och den utsålda premiärföreställningen möttes av en 10 minuter lång stående ovation.

Det faktum att Tivolisaga hade sin premiär i Norrköping har en direkt koppling till Shakespeare. 237 år tidigare var Norrköping den första skandinaviska staden att sätta upp Shakespeare. Året var 1776 och pjäsen var... Romeo och Julia.


FULLSTÄNDIG SYNOPSIS

AKT 1

Omkring 200 år sedan, någonstans i Sverige, välkomnar den åldrade borgmästaren två rika ungherrar från Verona - Valentine, som har kommit för att uppvakta borgmästarens dotter Judy på hennes 16-årsdag, och hans vän Proteus. Mitt under festligheterna anländer ett resande tivoli, under ledning av tivolidirektören som introducerar Punch, den talangfulle gycklaren, och förklarar att tivolit har öppnat (”Shakespeare Street”).
      Punch ser Judy i folkmassan och försöker imponera på henne med ett mynttrick. Valentine och Proteus anklagar honom genast för att ha stulit myntet och kastar ut honom från tivoliområdet. Alla lämnar scenen utom prästen, som ikläder sig rollen som berättare, och berättar om Punch och Judy för publiken.

Nästa dag reflekterar Punch över händelserna och varför människor är så fördomsfulla. Han minns Judy och ångrar att han inte pratat med henne mer (”Bli nånting stort”). Hans vän Antilles påminner honom om att borgmästarens dotter aldrig skulle falla för en fattiglapp som Punch.

Prästen, en gammal vän till Judys familj, förklarar att Punch inte kan sluta tänka på Judy och har börjat skriva långa dikter.
     Punch har fått reda på var Judy bor och går fram till hennes dörr med en dikt och en blomsterbukett som han lämnar utanför dörren innan han knackar på och gömmer sig bakom en rosenbuske i den stora trädgården. När Judy öppnar dörren hittar hon dikten och blommorna och börjar läsa, i tron att det är från Valentine. Med Punch hjärtekrossad i trädgården, och Valentine i ett inbillat framträdande, förvandlas sången till en trio (”Min värld ligger ljusår från din”).

Besviken vandrar Punch in i skogen bakom tivolit och stöter på en mystisk kvinna som säger sig heta som Rosetta och bor ensam med sina marmorstatyer. Punch ber henne skulptera dem båda tillsammans i en intim pose och statyerna omkring dem börjar dansa (”Statyer”).
      Plötsligt dyker Valentine och Judy upp och Punch gömmer sig bakom en staty. Valentine ber Rosetta att avtäcka den staty han bett henne göra till Judy; Judy blir uppenbart besvärad när hon upptäcker att statyn är en fullskalig kopia av Valentine själv. När de gått råder Rosetta Punch att sluta tveka över Judy och bjuda ut henne (”Min värld ligger ljusår från din (Repris 1)”).

Punch går fram till Judys dörr, och medan han försöker komma på något att säga öppnar hon dörren. Han frågar henne om hon vill komma med till tivolifältet och se repetitionen inför kvällens föreställning. De anländer till tivolit lagom i tid att se de siamesiska tvillingarna sjunga (”Tvillingpiruett”).

Efter repetitionen visar Punch karusellen för Judy och hon frågar hur den snurra. En storvuxen man, Stormen, kliver ut ur skuggorna och Judy inser att han är den som snurrar karusellen genom att gå i cirklar och dra i ett rep, och han berättar för Judy om sitt liv (”Jag kommer ingenstans”). Punch säger sedan att Stormen alltid varit som hans bror, och när kvällen kommer och Judy måste gå hem frågar hon varför Punch bjudit ut henne och det verkar som de båda börjar bli förälskade i varandra (”Min värld ligger ljusår från din (Repris 2)”).

Nästa dag får borgmästaren besök av Valentine och Proteus, och en plan att ta med Judy till Italien avslöjas (”Vilken lycka”) innan de alla går in i huset. Ovetande om planerna kommer Judy ut genom dörren med en picknickkorg och Punch dyker upp i trädgården med en ros i handen. I hemlighet promenerar de till tivolit där Punch förklara sin kärlek för henne och berättar om sina framtidsplaner som han tror kommer imponera så mycket på hennes far att han kommer låta henne gifta sig med honom - hans loppcirkus. Marilyn smyger sig på dem bakifrån och gör narr av Punch, och till hennes besvikelse presenterar Punch henne som någon som bara jobbar på tivolit. De siamesiska tvillingarna kommer springande för att träffa "fina flickan" och de tjafsar oupphörligen med varandra medan Punch introducerar dem. Judy vet inte hur hon ska reagera på alla de ovanliga personligheterna på tivolit och Punch säger att man måste inte alltid tycka något om allting i livet.

Judy besöker prästen i sakristian för att berätta om sina känslor för Punch och be om råd (”är det rätt?”).

Nästa kväll, nu lite lugnare, sitter Judy i sitt rum med sin dagbok och skriver att hon och Punch är förälskade och att de har bett prästen om hans välsignelse. Punch kommer in genom fönstret och råkar nästan tippa omkull den dyra vasen på piedestalen vid fönstret. Judy blir upprörd och säger att vasen är det enda minnet hon har efter sin mor. De pratar om framtiden och hon säger att hon är redo att rymma med honom om hon måste. Just när hon ska säga att hon älskar honom öppnas dörren och borgmästaren kommer in. Punch gömmer sig bakom hennes säng och hör hur Judy blir tillsagd att hon ska giftas bort till Valentine den följande veckan och sedan flytta med honom till Verona. När borgmästaren gått ut igen kommer Punch fram och hoppar sedan ut genom fönstret utan att säga ett ord, och råkar knuffa till piedestalen. Vasen från Judys mor faller i golvet och går i tusen bitar. Som skuggor kommer hela ensemblen in på scenen bakom Judy och symboliserar hennes inre röst, och Judy börjar packa sin resväska (”Ett ögonblick till”).


AKT 2

På tivolit, åker Marilyn på karusellen med Punch springande bredvid med alla tivoliarbetare i bakgrunden (”Hela världen snurrar”). När Punch och Marilyn kelar med varandra dyker Judy upp med sin resväska. I chock gör hon slut med Punch och försvinner från scenen. Punch och Antilles gör sig redo för att träna svärdslukning när Valentine och Proteus anländer och Valentine utropar att han kommer bli stadens nästa borgmästare. Punch och Proteus börjar fäktas och inleder en duell, och just när det börjar bli allvar springer Stormen in för att stoppa dem, och i tumultet blir han nedstucken av Proteus.

Punch tar sig till Rosettas trädgård i skogen, färdig att ge upp, och Rosetta frågar varför han var med Marilyn om han älskar Judy. Han säger att Marilyn aldrig dömer honom för hans misstag. Rosetta säger att han ropar efter för mycket och att det kommer göra att han förlorar allt (”Bli nånting stort (Repris)”)
      På väg hem stannar Punch för att prata med prästen som säger åt honom att prata med Judy istället. Efter att Punch har skyndat iväg frågar prästen Gud om råd om hur han kan stoppa bröllopet mellan Judy och Valentine. Det avslöjas också att Judys mor är död och att det var Judy som hittade henne drunknad, och prästen undrar varför Gud utsätter henne för så många prövningar (”Ge mig ett tecken”).

På tivolit dansar människor till gammaldags musik. Punch avbryter Judy och Valentine och de börjar bråka efter att Punch har bett orkestern om annan musik och Judy rusar iväg mitt i låten och byter plats med Marilyn (”Bråktango”) som ger honom spydiga kommentarer och försöker övertyga honom att komma tillbaka till henne. Antilles frågar honom om han ska följa efter Judy till Verona med sin loppcirkus, och Punch säger att hans loppar har dött för att han glömt att mata dem. Efter att Punch förödmjukat Marilyn ger hon honom en örfil och Antilles kliver fram för att försvara henne (”Marilyn”).
      De siamesiska tvillingarna kommer springande med nyheten att Stormen har dött av skadorna när han avbröt duellen, och alla vänder sig mot Punch och lämnar honom ensam. Besegrad och utmattad vandrar han till Judys hus; det är kvällen före Judys bröllop och han är säker på att allt är över (”Sömnlös”). Han somnar bakom rosenbusken i trädgården.

Judy kommer ut genom dörren, besviken över att inte hitta några blommor från Punch på trappan. Hennes far kommer ut och frågar vem hon pratar med, och efter ett ögonblicks tvekan berättar hon slutligen att Punch är hennes livs kärlek, och hennes far svarar med att avslöja en djupt föraktfull sida och frågar henne hur världen skulle se ut om alla var födda på samma sida av staketet. Judy ber honom avbryta bröllopet, men han säger att det är ömöjligt och säger åt henne att försöka sova. När han gått in dyker Proteus upp för att berätta att han haft en duell med Punch på tivolit och att det resulterat i att en person har dött av sina skador.
      Förkrossad i tron att det är Punch som har dött, går Judy ut i trädgården och spenderar hela natten där (”Snart går solen upp”), och när solen börjar gå upp hittar hon Punchs livlösa kropp bakom rosenbusken. Punch vaknar plötsligt upp och frågar henne om det är för sent för dem, och hon säger nej, det är inte för sent. Antilles kommer för att leta efter Punch eftersom tivolit precis ska resa vidare och Judy säger att de måste göra något bra av situationen.

Tivolifältet är nu tomt och tivolit är redo att resa vidare. Borgmästaren kommer med Valentine, Proteus och prästen, och säger att Judy är försvunnen och måste hittas eftersom bröllopet ska ta plats inom ett par timmar. Tivolidirektören förklarar att Punch också är försvunnen men att de måste åka vidare på grund av incidenten. Borgmästaren som inte vet om duellen eller Stormens död är chockad, och efter att Valentine och Proteus försökt prata bort dödsfallet med att de försvarat Judys ära avbryter borgmästaren plötsligt bröllopet. Han frågar sedan tivolidirektören om tivolit har plats föår honom (”Final - Leva sitt liv”).